Skolmötet: så företräder du ett placerat barn utan att vara vårdnadshavare

Ett skolmöte för ett placerat barn kan kännas som ett möte där alla utom du vet sin roll. Mentorn har sitt ansvar och socialsekreteraren sitt, och vårdnadshavaren kanske är med i rummet eller via länk. Du är den som ser barnet varje morgon och vet hur läsläxan gick i går, men du är varken förälder i juridisk mening eller tjänsteperson. Den här guiden handlar om hur du använder just den positionen.

Därför är skolan värd jobbet

Goda skolresultat brukar beskrivas som en av de starkaste skyddsfaktorerna för barn i samhällets vård. Kunskapsguiden lyfter skolgången som ett eget område i familjehemsvården, eftersom barn som klarar skolan har bättre förutsättningar för hälsa, arbete och ett stabilt vuxenliv. Samtidigt har många placerade barn bakom sig avbrott, skolbyten och kunskapsluckor som ingen hunnit upptäcka.

För dig betyder det att skolmötet hör till kärnan i uppdraget. Det du gör vid köksbordet med multiplikationstabellen och det du säger på mötet hänger ihop.

Vem kallar till vilket möte

Det finns flera sorters möten, och det hjälper att veta vem som äger vilket.

• Utvecklingssamtal kallar mentorn eller klassläraren till. Kallelsen går formellt till vårdnadshavaren, så be socialsekreteraren se till att skolan vet att du också ska bjudas in.
• Möten om stöd kallar skolan till när den utreder om barnet behöver extra anpassningar eller särskilt stöd. Ofta sitter någon från elevhälsan med, till exempel specialpedagog eller kurator.
• Samverkansmöten mellan skola och socialtjänst kan socialsekreteraren kalla till, särskilt i början av en placering eller vid skolbyte. Socialstyrelsen, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram stödet SAMS för samverkan när en placering innebär skolbyte.
• Akuta möten efter en incident kallar rektor eller mentor oftast till, ibland med kort varsel.

Får du en kallelse direkt från skolan, ring socialsekreteraren innan mötet. Det tar några minuter och gör att ni inte säger emot varandra inför läraren.

Vad du får bestämma och vad du inte får

Som familjehem har du hand om barnets vardag. Vårdnaden ligger kvar hos vårdnadshavaren, oftast de biologiska föräldrarna, om den inte har flyttats över. Gränsen går ungefär som nedan, men stäm alltid av i ert eget fall eftersom det skiljer sig mellan placeringar.

Det här sköter du normalt:

• lämning, hämtning och vardagskontakt med lärarna
• frånvaroanmälan och sjukanmälan, om ni kommit överens med skolan om det
• läxstöd, packning, idrottskläder och lappar om utflykter
• att berätta för skolan vad du ser hemma, med barnets bästa för ögonen

Det här beslutar vårdnadshavaren om, och i vissa fall socialnämnden:

• byte av skola
• val som binder barnet över tid, till exempel språkval eller profilklass
• samtycke till en psykologisk utredning genom elevhälsan
• vilka uppgifter om barnets bakgrund som ska lämnas till skolan

Är barnet placerat med stöd av LVU kan socialnämnden i vissa frågor besluta även när vårdnadshavaren säger nej. Det är socialsekreterarens sak att reda ut. Din uppgift är att flagga tidigt när något behöver ett beslut, så att barnet inte blir stående och väntar på att vuxna ska bli klara.

Före mötet: en kvarts förberedelse

1. Fråga vem som kommer. Ska vårdnadshavaren vara med? Socialsekreteraren? Vet barnet om att mötet ska hållas?
2. Stäm av med socialsekreteraren vad som får sägas. Skolan behöver veta tillräckligt för att förstå barnet, inte hela historien. Bestäm i förväg vad som stannar utanför rummet och vem som säger det som ska sägas.
3. Skriv ner tre iakttagelser hemifrån. Gör dem konkreta: "Läser högt utan problem men tappar tråden efter en halv sida." "Har svårt att komma i gång på måndagar." En iakttagelse väger tyngre än ett omdöme som "han är stökig".
4. Prata med barnet. Vad fungerar i skolan? Vad är jobbigt? Vill barnet vara med en stund i början? Ett barn som har fått säga sitt i förväg slipper känna att de vuxna pratar om det bakom ryggen.
5. Fråga efter papperen från förra skolan. Tidigare åtgärdsprogram, betyg eller kartläggningar finns ofta någonstans, men har sällan följt med barnet. Be socialsekreteraren ta reda på var de ligger.

Frågor att ställa på mötet

Skolan har ofta mest att säga om beteende, eftersom det är det som syns. Dina frågor kan styra samtalet mot lärandet.

• Var ligger barnet i läsning och matematik just nu, och hur vet ni det?
• Har någon kartlagt vad barnet missade vid tidigare skolbyten?
• Vilka anpassningar görs redan i klassrummet, och vem följer upp dem?
• Vem är min kontaktperson, och hur vill ni att jag hör av mig?
• Hur får jag information som annars bara går till vårdnadshavaren, till exempel om frånvaro och schemaändringar?
• När ses vi nästa gång?

Skriv upp datumet för nästa avstämning innan ni reser er. Ett möte utan uppföljning brukar rinna ut i sanden, och då får du börja om från noll nästa termin.

När mötet börjar med en lista över incidenter

Tänk dig Noah, tio år, placerad hos er sedan i våras. En tisdag ringer rektorn: Noah har vält en stol på rasten och skolan vill träffas på torsdag. Runt bordet sitter mentorn, rektorn och kuratorn, socialsekreteraren är med via länk. Mentorn öppnar med en lista över allt som hänt sedan augusti.

Det är lätt att gå i försvar här. Gör så här i stället.

Lyssna klart och anteckna. Avbryt inte, även när något låter orättvist. Du får mer utrymme sedan om du lät skolan tala till punkt.

Fråga efter mönstret. "Vilka tider på dagen händer det?" I Noahs fall visar det sig att nästan allt sker i övergångar: när rasten tar slut, efter lunchen, vid byte av sal.

Lägg din iakttagelse bredvid. "Hemma är det också övergångarna som är svåra. Han klarar sig bättre när han får veta en stund innan vad som kommer härnäst." Nu har skolan och du samma bild från två håll.

Föreslå en sak att testa. Inte en lösning på allt. Till exempel att samma vuxna möter Noah vid dörren när rasten slutar, i två veckor, och att ni stämmer av efteråt.

Låt bakgrunden ligga. "Han har haft det tufft" räcker. Behöver skolan veta mer, är det socialsekreteraren som berättar det ni kommit överens om.

Föreslår skolan förkortad skoldag eller undervisning på annan plats, be att få förslaget skriftligt och ta det till socialsekreteraren samma dag. Det påverkar barnets rätt till utbildning och ska inte avgöras i förbifarten vid ett möte.

Till Noah efteråt räcker något kort och sant: "Vi träffade skolan i dag. Alla vill att rasterna ska bli lättare för dig. Från i morgon möter Sara dig vid dörren när det ringer in."

Skolfam: fråga om din kommun har det

Skolfam, Skolsatsning inom familjehemsvården, startade i Helsingborg 2005 som ett samarbete mellan socialtjänst och skola, med stöd av forskare från Socialstyrelsen och Lunds universitet. Ett team med psykolog och specialpedagog kartlägger barnets förutsättningar och kunskaper och gör en plan tillsammans med skolan och familjehemmet, som sedan följs upp över tid. Modellen har spridits till flera kommuner men långt ifrån alla.

Fråga socialsekreteraren rakt ut: finns Skolfam eller något liknande här? Är svaret nej kan du ändå be om det modellen bygger på, en ordentlig kartläggning av läsning och matematik och en plan som någon ansvarar för att följa upp.

Efter mötet

Skriv ner vad som bestämdes medan du minns det. Skicka en kort sammanfattning till mentorn och socialsekreteraren samma dag: vad ni ska testa, vem som gör vad och när ni ses igen. Det tar fem minuter och blir ofta det enda skriftliga som finns från mötet.

Var mötet tungt, ta upp det i handledningen. Att sitta mitt emellan skola, socialtjänst och biologiska föräldrar är en av de mer krävande delarna av uppdraget, och det är rimligt att behöva prata igenom den. Kursen ”Vad innebär det att bli familjehem?” går igenom grunderna i uppdraget och din roll, och den hittar du bland kurserna.

Den här veckan kan du skicka tre rader till mentorn om något som gick bra hemma med skolarbetet. Nästa gång ni ses har ni redan pratat om något annat än problem.