Lågaffektivt bemötande vid köksbordet: så deeskalerar du

Lågaffektivt bemötande vid köksbordet börjar med din egen röst, inte med barnets beteende. Klockan är kvart över fem, potatisen står framme, och någon petar i tallriken och säger att maten är äcklig. Du svarar att man i alla fall smakar. Gaffeln åker i golvet, stolen skrapar bakåt, och på tio sekunder är middagen en helt annan situation än den du dukade för.

Affekt smittar, åt båda håll

Psykologen Bo Hejlskov Elvén, som fört in lågaffektivt bemötande i svensk omsorg, arbetar med begreppet affektsmitta: vi tar över varandras känslolägen, och barn gör det snabbare än vuxna. Går din röst upp går barnets upp också, och den som redan har tappat kontrollen får då ingen väg tillbaka.

För ett placerat barn kan en vanlig tillsägelse vid bordet landa i något mycket äldre än den här middagen. Socialstyrelsens grundutbildning Ett hem att växa i tar upp hur tidiga erfarenheter påverkar beteenden i vardagen och vad de vuxna i hemmet kan göra åt stämningen.

De första tio sekunderna

Det du gör med kroppen innan du säger något avgör mest. Fem saker, i den här ordningen:

Sänk rösten ett steg under barnets, och prata långsammare än du vill.
Ta ett halvt steg bakåt från bordet. Närhet känns som press när någon är i affekt.
Vänd kroppen snett i stället för rakt mot barnet, och håll händerna låga och stilla.
Släpp ögonkontakten. Titta på bordet, på diskbänken, åt något annat håll.
Säg mindre. En kort mening räcker, resten kan vänta till i morgon.

Anvisa i stället för att tillrättavisa

Krav möts sällan mitt i ett utbrott. Ett barn som står vid bordet och skriker kan inte förhandla, och "sätt dig ner nu" blir ett krav till att värja sig mot. Säg i stället vad som gäller, utan att vänta dig ett svar. Tallriken står kvar, barnet kan komma tillbaka när det vill.

Om ljudnivån inte går ner kan du lämna rummet en halv minut. Att gå ut i hallen tar bort det som eldar på, och de flesta barn tappar fart när det inte finns någon att bråka med.

Låt den middagen vara förlorad

Barnet kommer inte att äta upp den här kvällen. Vinner du den striden har du betalat med hela kvällen och en bit av morgondagen. Ställ tallriken i kylen, ät klart med de andra i huset, och håll undan kommentarerna vid bordet. En smörgås vid halv åtta är ett rimligt slut på en dålig middag.

Reparationen dagen efter

Försoning i stunden fungerar sällan. Vänta till nästa dag, eller till sen kväll när kroppen har lugnat sig, och välj ett läge där ni gör något annat samtidigt. Vid diskbänken, i bilen, på väg till träningen. Sida vid sida är lättare än ansikte mot ansikte.

Håll det kort och ta din del först: "I går blev det rörigt vid bordet. Jag höjde rösten, det var mitt." Sedan tystnad. Många barn svarar inte första gången, och det gör ingenting, de har ändå hört att relationen tålde kvällen innan.

Hoppa över utfrågningen. "Varför gjorde du så" har sällan ett svar som barnet kommer åt. Vill du ändra något framåt, gör det praktiskt. Fråga om det är lättare att äta när tv:n är av, eller om barnet vill duka. Kursen Hantera konflikter i vardagen går igenom fler av de här lägena om du vill jobba vidare med dem (kurserna).

När lugnet inte räcker

Lågaffektivt bemötande sänker temperaturen i rummet, men det löser inte allt. Kommer utbrotten flera gånger i veckan, går saker sönder eller någon blir skadad, eller märker du att du börjar frukta middagarna, ta upp det med socialtjänsten och be om handledning. Familjehem har rätt till stöd och utbildning under placeringen, och vad det innebär beskrivs på Kunskapsguiden. Vid självskada, hot om suicid eller stark ångest hos barnet kontaktar du BUP, och akut vården via 112.

Vid nästa middag

Ändra en sak till i morgon. Placera barnet med fri väg från bordet, så att gå därifrån inte kräver att tränga sig förbi någon. Bestäm i förväg den enda mening du säger om tallriken skjuts undan, och håll dig till den. Säg till de andra vid bordet innan maten att de får fortsätta äta om någon reser sig.